Lina bloggar

När hon vaknade på morgonen, väcktes hon av en strimma av solsken som retade henne i ögonen. Hon vände sig om och slog upp ögonen. Hon möttes av en ryggtavla som hon inte kände igen. Blicken letade sig runt i rummet. Hon kände inte igen sig. Lisa vände sig om och satte sig på kanten av sängen. Ryggtavlan andades tungt och han sov fortfarande. Hon smög sig ut i hallen, det snurrade till i huvudet medans hon stängde dragkedjan på stövlarna. Lisa tog skinjackan och öppnade försiktigt dörren och gick ut i trapphuset. Hon stängde dörren lika försiktigt igen. Hon gick med försiktiga kliv ned för trapphuset, det ekade av hennes klackar som sattes ned på trappstegen. Hon gick de två trapporna ned till ytterdörren. Stegen gick sagta och lite vingligt. Nog var hon fortfarande berusad av alkoholen sen kvällen innan. Lisa kom ut på gatan och tittade sig omkring. Den kalla marssolen lös klar på himlen. Staden hade sagta börjat vakna upp igen. Hon tittade åt båda hållen och började gå åt höger, upp för backen mot hennes gata. Tankarna började cirkulera i Lisas huvud och hon började undra hur kvällen egentligen hade varit. Var hade hon varit? Och vem hade hon vaknat upp med? Hon ville inte väcka honom innan hon gick för att kolla vem det var. Det kanske var så att hon inte ville veta vem det var. Medans tankarna snurrade gick hon med vingliga steg. Hon vek in till vänster på havsvägen och såg snart sin trappuppgång.

När Lisa kommit upp till hennes lägenhet drog hon upp dragkedjorna på stövlarna och sprakade av sig dom. Hon klädde av sig påvägen in till duschen och lämnade ett spår av kläder på golvet. Vattnet från duschen rann ned över henne och det brände på kroppen. Lisa stod länge och bara njöt av värmen. Hon hade helt kopplat bort tankarna för en stund. Hon drog på sig morgonrocken och snodde en handduk runt håret och gick ut i köket. Där stod allt i sin ordning och hon tog ett glas vatten och en alvedon. Huvudvärken hade börjat komma så smått smygande. Lisa kröp ner under en filt i soffan och slog på teven. Det var repriser av veckans program och hon bara slökollade lite. Men hon orkade inte så länge innan hennes ögon föll ihop. Hon vaknade ett par timmar senare och kände sig lite piggare, och började fundera över var hennes telefon hade tagit vägen. Lisa gick upp från soffan och tog sig ut i hallen och tog upp handväskan. Där i låg telefonen och hon kollade på den, det syntes inget på displayen och hon försökte sätta på telefonen. Död, helt stendöd. Hon gick in i sovrummet och satte i laddaren i telefonen. Hon satte sig på sängkanten och väntade på att telefonen skulle få lite batteri så hon kunde få på den. När hon väl fått på telefonen så piper det till flera gånger. 7st sms hade hon fått, två var från Fia som undrade var hon var, 1 från Lisas mamma, sen var det 4 st sms från ett nummer hon inte kände igen. Det var samma meddelande som var skickat fyra gånger.

"Jag vet vad du gjorde i natt, det är bara att erkänna"

Lisa tittade förbryllt på mobilen och tankarna gick om och om igen, vad hade hon gjort? Visst hade hon minnesluckor under kvällen, men något så allvarligt som det lät kan det väl inte vara. Eller?! Hon lutade sig bakåt och föll bakåt i sängen. Hon blundade, och snart var hon i drömmarnas värld igen. Tills mobilen ringde.
- Hallå, det är Lisa.
-Det är bara att erkänna, jag vet vad du gjorde i natt.
klick.
Den som ringde lag på. Det var från dolt nummer. Hon gick in i vardagsrummet igen och slog igång sin laptop. Hon kopplade upp sig på nätet och gick in på eniro för att kolla upp vem som skickat sms till henne. En adress kom fram men inget namb.

Stenön
78965 Solö by

Det var ön som låg utanför staden. Bara en massa sten och berg, med en liten liten stuga på. Men kunde någon bo där? Och hur hade denna fått hennes nummer? Och vad visste denne om vad som hänt under natten?