Ett öppnande

I helgen öppnade en vän sig för mig. Jag trodde inte det som fanns fanns bakom henne. Vad lika vi är, vad mycket vi gått igenom som är nästan lika. Det gjorde mig rörd. Hon fick mig även att tänka en extra gång. Vilket både ledde mig till leende och tårar. Men jag vet att jag funnit en ny vän. Någon jag tror jag kan lita på och ta mig till mig. Och det gör jag inte allt för ofta. Har blivit sårad för mkt så jag orkar inte. Min utsida kan vara hård, men insidan är desto mjukare. Det tar tid att komma in dit, men dom som har gjort det, dom har jag fortfarande kvar som mina allra bästa vänner.

Ni ska veta att jag älskar er; Martin, Carolina, Evelina, Sandra och Terese.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback