Lina bloggar

Det bara regnar och regnar, vattendropparna faller tunga på bilens vindruta. Sitter tyst och lyssnar, stilla och tyst. Det enda som hörs är dropparna som tugnt faller. Lika tungt som tårarna kan falla. Men solen den lyser ändå. Den färgar den mörkblå himmelen med en grann regnbåge. Sitter på färgan och beundrar det vackra. Den vackra leden, den vackra himmelen, ja allt det vackra som vi fötts till. Molnen blir sedan färjade rosa, ett aprikost ljus färgar hela staden. Det känns konstigt med ändå bra. Att ljus kan göra så mkt.

Dropparna faller fortfarande, men nu på mitt takfönster, huvudet säger sova men ändå inte. Inget muller hörs än. Ingen blixt har setts, det är lugnt, de ända som hörs är dropparna som faller med ett bestämt mål.